|
Lägg i kundvagn 256 sid. Inb. Pris:
190 Kr
|
|
"Under
många år kände jag att det fanns ett material till en bok med avstamp
i min egen barndom. Ett knippe brev som jag skrivit till min pappa och
min äldste bror skulle i så fall kunna utgöra början.
Jag hade lärt mig läsa och skriva mycket tidigt. Pappa blev sjuk, brorsan
gjorde lumpen i Härnösand. Breven blev ett sätt att träna upp skrivförmågan,
men som vuxen tänker jag mig att femåringen också ville vara till glädje
för sina frånvarande anhöriga genom breven.Många år senare blev min
andre storebror sjuk och dog i den plågsamma muskelsjukdomen ALS. Nu
var det bara äldsta brorsan och jag kvar i livet från min ursprungsfamilj.
Då bestämde jag mig att ge ut boken om min barndom.
Alla som fördjupat sig i sina minnen vet att det är en både spännande
och vansklig process. Vi tror oss minnas sådant som inte alltid stämmer
med verkligheten. Samtidigt är minnet en brunn där det hela tiden fylls
på.
”Lev och må Lille far” kan i långa stycken synas som en väldigt detaljerad
tillbakablick. Men eftersom jag har försökt utgå från den lille pojkens
perspektiv, tänker jag mig att det var så han uppfattade världen. Som
ett bygge av pusselbitar.
Men allt som beskrivs i boken har inte hänt på riktigt. Som vuxen ville
jag också försöka knyta ihop vissa händelser, sätta in dem i ett sammanhang.
Varför blev Åke exempelvis mobbad av Lars-Bertil? Kunde det faktiskt
handla om att Lars-Bertil var avundsjuk på att Åke hade två storebröder
och fick åka bakpå motorcykeln till skolan när det regnade?
Jag har försökt använda ett enkelt språk. Min pappa trasslade alltid
in sig när han skulle använda språket. Jag har alltid velat göra det
motsatta; försöka skriva så begripligt som möjligt.
Läsaren avgör hur jag har lyckats."
Stefan Holmberg
Foto ovan: Patrick Degerman
|
|
|
"- Ska du ta och räkna penninga, gosse?
Hjalmar Hjukström har kommit för att nasa. Han säljer saker ur
väskor som är de största jag har sett.
Plånboken är också rekordstor.
Det är massor av hundralappar och femtiolappar och tior och femmor.
Skrynkliga och släta om vart annat.
Jag sorterar sedlar för sig och slantar för sig, det tar tid att räkna
och jag måste börja om och skriva upp hur det var. Men till sist är
jag klar.
- He är fyra tusen tvåhundrasexti kroner å tjufem öre…
- Det var bra gjort!
Han skrattar och torkar sig runt kinderna med en näsduk som börjar vara
ganska smutsig."
Läs mer!
|
